Allting börjar och slutar med familjen.

Dem människor du anser dig vara din familj, dem är ditt allt. Inga nyheter. Men ibland händer saker som ger en insikt. Och då blir det mer tydligt än någonsin. Jag upphör aldrig att förvånas av människan. Väljer alltid att tro på det goda i folk.

Jag känner så mycket kärlek just nu, att jag inte ens orkar. Det blir för mycket. Närå. Skoja. Det kan det inte bli för mycket av. Jag återkommer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback